Så sotsvart och laddat att det är otäckt

Silverbullit tränger allt djupare in i mörkrets hjärta...
Jag trodde inte att det gick att spinna mycket tätare stämningar än de som den till synes besatta göteborgskvintetten använde som bränsle på epokgörande föregångaren ”Citizen bird”.
Men fyra år senare lyckas de före detta Stooges-epigonerna, med precision och målmedvetenhet gränsande till det ohälsosamma, kreera ännu mer undertryckt laddning. Ännu mer oro. Ännu kompaktare svärta.
När svenskar rör sig i närheten av sådan dramatik fastnar de flesta – rosenkindat snälla folkhemsprodukter som de innerst inne ändå är – i tomma poser, men som jag konstaterade i en krönika här om veckan besitter just Silverbullit av olika anledningar en autenticitet, en pondus, som skänker gruppens musik en påtaglig känsla av allvar och på ”Arclight” finns ögonblick som skulle störa till och med förebilder som Joy Division och Suicide.
Gravt.

Per Bjurman
Aftonbladet